Välkommen till hemsidan om mina äventyr på motorcykel

Den tredje september 2007 så gav jag mej i väg, jag fick äntligen köra till Japan och komma ut på en länge efterlängtad lång resa. Det var en resa med många överraskningar och mycket glädje även om den varit problematisk så känner jag att det var väl det som gjorde det till det äventyr som jag ville ha. Nu så här i efterhand så brukar jag skoja och säga att det var väl inget ovanligt jag åkte bara med min nya hoj och hälsade på farmor. Alla som är nyfikna på hur det gick på resan kan kolla in min blogg, det finns även lite bilder på bild sidan.

Ni kanske undrar om jag inte fick blodad tand, jo det kan jag säga att jag fick och jag kan väl både avråda ifrån att följa mitt exempel och dra ut i världen och varmt rekommendera det. Jag har lärt med så mycket om världen och hur varierat livet kan vara, jag känner verkligen att det gett mej något men jag vill ha mer. Jag mins hur Steven som jag träffade i Turkiet pratade om att ta sig till Afghanistan, jag känner även att jag vill åka och hälsa på Lydia och titta till Tuans grav. Han råkade efter att han kommit hem ut för en olycka med motorcykeln nere i Mexiko och jag kan bara anta att han dog med frid och att han gick bort görande det han älskade att köra motorcykel. Hans död tror jag mer inspirerar mej än skrämmer bort mej, må han vila i frid.

Jag letar nu efter rutter och ny inspiration till min nästa resa, och kanske resesällskap.

Här var min planerade reserutt:

Det blev lite ändringar efter vägen. Jag träffade Tuan och Lydia på väg in i Indien och fick tips om att flyga ut ifrån Nepal istället och vi körde tillsammans i norra Indien.

Vart fick jag min idé att resa med motorcykel till Japan ifrån? Jag tror att iden kommer ifrån min kusin Juji. När jag var 15 och på besök i Japan kom han förbi farmor (som vi bodde hos) och hälsade på innan han skulle köra ifrån Kyushu till Hokkaido (tvärs igenom Japan). Jag tror ivart fall att det var hans äventyr som tände lågan hos mej. Har ju sedan jag skaffade min första motorcykel på vintern samma år velat ut på långkörningar. Som tur var kom jag inte iväg på några längre turer på min DT125a. Det längsta den gick var ifrån Järna till Delsbo och vidare till Göteborg. Men när jag skulle hem till Järna igen så la den av vid Norrköping. Motorn var ny borrad, men jag hade inte bytt vevlagren så dom rök för att jag var lite för gasglad tror jag. Tur ivart fall att den inte rasade efter lika många mil rakt hemifrån. Nu har jag förhoppningsvis fått mej en bättre hoj som klarar att gå några kilometer, de sägs ivart fall vara riktiga slitvargar. Synd bara att Honda har tagit bort den sista on-offroadhojen de har i sortimentet. Vi får hoppas att en så stor motorcykel tillverkare fattar att det är en marknad värd att satsa på och kommer med en värdig efterföljare med lite mer äventyrsanpassning.